Här är vår FAQ över lager och smörjmedel
Har du frågor så är du alltid välkommen att kontakta oss
Valet beror på belastning (radiell/axiell), varvtal, utrymme, miljö och monteringsförhållanden. Se tabell över dom olika lagertyperna här →
Många undrar över siffror och suffix (t.ex. 6205-2RS-C3). Beteckningen innehåller info om dimensioner, konstruktion, tätning och spel. Se pdf över beteckningarna här →
Inre radialspel. Avgör hur lagret beter sig vid temperaturstegring, belastning och varvtal.
Se tabell över lagerspel här →
Definition:
Det totala avstånd som en ring i lagret kan förflyttas i radiell eller axiell riktning i förhållande till den andra ringen, innan lagerbanan belastas.
Mätning:
Anges oftast i mikrometer (µm).
Syfte:
Rätt spel är avgörande för lagrets funktion, eftersom belastning, temperatur och montering påverkar spelet.
Fett eller olja?
Fett (grease)
Vanligast i rullningslager.
Fördelar: Enkel applicering, tätande effekt, lång smörjintervall.
Nackdel: Sämre kylförmåga än olja, begränsad vid väldigt höga varvtal.
Olja
Används vid höga varvtal, höga temperaturer, behov av kylning eller där fett inte räcker.
Smörjsystem kan vara cirkulerande, oljedimma eller oljedusch.
Kräver mer underhåll.
Faktorer att ta hänsyn till
Temperatur
Låga temperaturer: Kräver fett/olja med låg viskositet för att inte bli för trög.
Höga temperaturer: Kräver högviskösa oljor eller högtemperaturfetter (syntetbaserade).
Varvtal
Hög hastighet → låg viskositet.
Låg hastighet → högre viskositet för att bära lasten.
SKF använder n·dm-värdet (varvtal × medeldiameter) som riktlinje för fett/olja.
Belastning
Hög last = tjockare smörjfilm (högre viskositet).
Låg last = tunnare smörjfilm räcker (lägre viskositet).
Miljö
Damm, fukt, kemikalier → välj fett med bra tätande egenskaper.
Livsmedelsindustri → H1-godkända fetter/oljor.
Vattenkontakt → vattenresistent fett (t.ex. med kalcium- eller litiumkomplex).
Underhållsintervall
Lättåtkomliga lager → kan smörjas oftare.
Svåråtkomliga lager → välj långtidsfett eller centraliserat smörjsystem.
Exempel på vanliga fettyper (SKF-sortiment)
Litiumfett
(vanligast): Allround, bra för normal temp och last.
Litiumkomplexfett:
Tål högre temp (upp till 150–180 °C), bra mekanisk stabilitet.
Kalcium-sulfonatfett:
Utmärkt vattenresistens och korrosionsskydd.
Polyureafett:
Lång livslängd, tål höga temp (upp till 200 °C), vanligt i elmotorer.
Silikonfett:
För extremt låga eller höga temperaturer, specialapplikationer.
1. Samla grunddata
Lagertyp (t.ex. spårkullager, rullager).
Dimensioner: d (inner-Ø), D (ytter-Ø), B (bredd).
Varvtal n (rpm).
Driftstemperatur (°C).
Belastning (C/P).
Miljö (fukt, damm, kemikalier).
Orientering (horisontell/vertikal axel).
Driftstid (h/vecka).
Smörjmedelstyp (litium, litiumkomplex, polyurea etc.).
2. Räkna hastighetsfaktorn n·dm
Exempel: 6205, d=25, D=52 mm, n=3000 rpm → dm=38,5 → n·dm=115 500.
3. Bestäm basintervall L1
Använd SKF:s kurvor eller DialSet.
L1 = antal timmar mellan smörjningar i referensförhållanden.
Fettliv ≈ 2,7 × L1.
4. Korrigera för verkliga förhållanden
K_T: temperatur (hög → kortare intervall).
K_L: last (hög → kortare).
K_M: miljö (smuts/fukt → kortare).
K_O: orientering (vertikal axel → kortare).
K_G: fettkvalitet (long-life → längre).
5. Omvandla till kalenderintervall
Exempel: L=10 000 h, drift=80 h/vecka → 125 veckor (2,4 år).
6. Beräkna fettmängd per omsmörjning
G = 0,005 × D × B
Exempel: 6205 (D=52, B=15) → 3,9 g. Varning: Överfyll inte!
Använd SKF Lubeselect SKF Product select → för att välja rätt smörjmedel och få koll på smörjintervaller
Många undrar hur man beräknar livslängd (L10-värde), vad som påverkar (belastning, smörjning, föroreningar) och när man bör byta.
Livslängden beror på last, hastighet, smörjning, renhet, temperatur, inbyggnad/montering och vilken tillförlitlighetsnivå du kräver. Den teoretiska “utmattningslivslängden” beräknas enligt ISO 281 med lagrets dynamiska bärighetstal. I verkligheten begränsas livslängden ofta av smörjmedlets livslängd och föroreningar snarare än av ren utmattning.
Begrepp & vad “livslängd” betyder
- L10-livslängd (grundlivslängd): den tid (eller varv) då 90 % av identiska lager förväntas överleva utan utmattningsskador. 10 % kan fallera tidigare.
- Lna (modifierad livslängd): L10 justerad för högre tillförlitlighet (a₁) och faktorer för smörjning/renhet/material (aISO).
- Fettlivslängd: för fettsmorda/”sealed-for-life”-lager är det ofta fettet som sätter gränsen före utmattning.
- Statisk kapacitet (C₀): handlar inte om livslängd, utan risk för permanent deformation vid stillestånd/låg hastighet.
Checklista för att förlänga livslängden
- Rätt lagertyp för last/förskjutning/snedställning.
- Rätt lagerspel (C2–C5) för passningar, värme och varvtal.
- Smörjmedel: rätt viskositet (vid drifttemp) och klass; följ n·dm-riktlinjer.
- Smörjintervall & mängd: beräkna och följ upp; undvik överfettning.
- Renhet: tätningar, labyrinter, filtrerad olja, rena montageytor.
- Passningar & montering: värmemontering, rätt verktyg; undvik genomslag via rullbanor.
- Justering/snedställning: använd självinställande lager eller anpassad geometri där det behövs.
- Tillståndskontroll: temperatur, vibration, ljud – hitta försämring i tid.
Det finns en bra beskrivning i SKF underhålls- och smörjprodukter pdf. Ladda hem den här →
nabba varningssignaler (”fältkollen” på 60 sek)
- Temperatur: varmare än normalt på lagerhuset (IR-termometer/hand på huset). En bestående ökning på +10–15 °C mot din norm är en tydlig varning.
- Ljud: nytt ”skrap/knaster/vinande”. Stetoskop/ultraljud (handhållen) avslöjar tidigt högfrekventa missljud.
- Vibration: tydligt ökade vibrationer i lagerpositionen (”stick-slip”, skrammel).
- Smörjmedel: fett som mörknar/bränns, rinner ur tätningar eller metallflagor i olja/fett.
- Spel/looseness: märkbart ökat radiellt/axiellt spel, rubbade tätningar, läckage.
- Elmotor-tecken: högre ström/effektförbrukning, ojämn ljudbild, varmare lagerände.
Det finns metoder för att hitta tidiga fel, läs mer här
ABEC (Annular Bearing Engineering Council) graderar tolerans och precision i lager – ju högre tal (1, 3, 5, 7, 9), desto finare precision. Det garanterar dock inte bättre material eller lägre ljud.
ABEC står för Annular Bearing Engineering Committee – en del av den amerikanska organisationen ABMA (American Bearing Manufacturers Association). ABEC är ett toleranssystem för kullager som anger måttnoggrannhet och precision i tillverkningen.
Vilka klasser finns?
ABEC-skalan använder alltid udda tal. De vanligaste är:
ABEC 1 (lägst precision)
ABEC 3
ABEC 5
ABEC 7
ABEC 9 (högst precision i standarden)
I praktiken: ABEC 1–3 är vanligast i industriella standardlager. ABEC 5–9 används i högprecisionsapplikationer.
Vad mäts?
ABEC anger geometriska toleranser för lagret, bl.a.:
Inner- och ytterringens diameter (avvikelser i µm)
Rundhet (cirkularitet)
Loppgeometri (hur rullbanorna ligger)
Toleranser på lagrets bredd
Det handlar alltså om hur exakta måtten är, inte material eller smörjning.
Vad ABEC inte säger
Ingenting om lagrets materialkvalitet
Ingenting om stålrenhet, värmebehandling eller smörjmedel
Ingenting om brusnivå, friktion eller hållbarhet i smutsig miljö
Det är därför två lager med samma ABEC-klass kan prestera helt olika i praktiken, beroende på material, ytfinish och smörjning.
Typiska användningsområden
ABEC 1–3: Maskiner, pumpar, transmissioner, standardindustri. Billigare, robusta.
ABEC 5: Elmotorer, verktygsmaskiner, där låg vibration/ljudnivå är viktig.
ABEC 7–9: Precisionsmaskiner, slipspindlar, medicinsk utrustning, högvarviga turbiner.
Jämförelse mot andra system
I Europa används ofta ISO P-klasser (P0, P6, P5, P4, P2) som motsvarar ungefär ABEC.
ABEC ISO (ungefär) Typisk precision
ABEC 1 P0 Standard
ABEC 3 P6 Bättre än standard
ABEC 5 P5 Hög precision
ABEC 7 P4 Superprecision
ABEC 9 P2 Ultra precision
Slutsats
ABEC = toleranser (måttnoggrannhet) – inte material eller livslängd.
Högre ABEC = mer exakta mått, men betyder inte alltid ”bättre lager” för din applikation.
För de flesta industriella maskiner räcker ABEC 1–3 (P0–P6).
För verktygsmaskiner, medicin eller högvarv = ABEC 5–9 (P5–P2).
