Här är vår FAQ över pneumatik

Har du frågor så är du alltid välkommen att kontakta oss

Pneumatik är användningen av tryckluft för att överföra och styra energi i maskiner och system. Den används för att skapa rörelse (linjär eller roterande), klämma, lyfta, transportera eller styra processer.

  • Automatiserad tillverkningsindustri (montering, sortering, packning).
  • Processindustri (ventilstyrning, transport).
  • Fordon (bromsar, dörröppning).
  • Livsmedelsindustri (hygieniska, rena miljöer).
  • Bygg och verkstad (spikpistoler, handverktyg).
  • Enkelt system, lätt att installera och underhålla.
  • Billig och lättillgänglig energibärare (luft).
  • Snabba rörelser.
  • Ingen risk för oljeutsläpp eller miljöskador.
  • Kan användas i rena och hygieniska miljöer.

Nackdelar är att verkningsgraden är lägre än hydraulik/elform, samt att tryckluften måste vara torr och ren.

  • Kompressor – genererar tryckluften.
  • Luftberedning (FRL-enhet) – filtrering, reglering, smörjning.
  • Ventiler – styr luftflödet (manuellt eller elektriskt).
  • Slangar och kopplingar – transporterar luften.
  • Cylindrar – omvandlar tryckluft till linjär rörelse.
  • Motorer – omvandlar tryckluft till roterande rörelse.
  • Avblåsningsutrustning / blåsmunstycken – för rengöring eller kylning.

Här hittar du komponenter till pneumatik →

  • Vanligast i industrin: 6 bar (0,6 MPa).
  • Många komponenter klarar 2–10 bar.
  • Specialkomponenter finns för både lågtryck (<2 bar) och högtryck (>12 bar).

Tryckluften innehåller ofta fukt, partiklar och oljerester som kan skada ventiler och cylindrar.


  • Filter tar bort partiklar och kondens.
  • Regulator ställer in rätt tryck.
  • Smörjare tillför oljedimma (vid behov).

Ren luft förlänger livslängden på komponenter och minskar driftstörningar.


Här hittar du luftberedning för pneumatik →

Enkelverkande cylinder: kolven rör sig i en riktning med tryckluft, och återgår med fjäder eller last.


Dubbelverkande cylinder: kolven rör sig i båda riktningarna med tryckluft.
Dubbelverkande är vanligast i industrin.

Genom att strypa utblåsningsluften med en strypventil (flödesregleringsventil).


  • Strypning på utgång → jämnare rörelse.
  • Strypning på ingång → snabbare respons men risk för ryck.
  • Förorenad eller fuktig tryckluft.
  • Läckage i slangar och kopplingar.
  • Felaktigt inställt tryck.
  • Slitna tätningar i cylindrar eller ventiler.
  • Fel på styrsystem (t.ex. elektriska signaler till magnetventiler).

Pneumatik har relativt låg verkningsgrad (15–30 %) jämfört med el och hydraulik.
Men systemet kan göras mer effektivt genom:

  • Att minska läckage.
  • Att använda rätt dimensioner på slangar och ventiler.
  • Att återvinna energi (t.ex. via expansionskammare).
  • Att stänga av kompressorer vid tomgång.

Kontakta oss så berättar vi hur →

  • Regelbunden kontroll av filter och kondensavtappning.
  • Kontroll av slangar och kopplingar för läckage.
  • Smörjning av rörliga delar (om komponenterna kräver det).
  • Kontroll av cylindrar och tätningar.
  • Tryck- och flödesmätning för att upptäcka ineffektivitet.

När du väljer ventil i ett pneumatiskt system ska du utgå från:


Funktion (ventiltyp)

  • 2/2-ventil: enkel öppna/stäng-funktion.
  • 3/2-ventil: styr enkelverkande cylinder.
  • 5/2-ventil: styr dubbelverkande cylinder.
  • 5/3-ventil: styr dubbelverkande cylinder med mittläge (trycksatt, ventilerad eller stängt).

Styrning

  • Manuell (spak, knapp).
  • Mekanisk (rulle, fjäder).
  • Elektrisk (magnetventil, PLC-styrd).

Kapacitet (flöde)

  • Välj ventil efter luftflöde (liter/min eller l/min) och tryckfall.
  • Ventilen ska klara det maximala flödet till cylindrarna utan att orsaka onödigt tryckfall.

Anslutning

  • Kontrollera gängtyp (ofta G eller NPT) och dimension (t.ex. G1/8, G1/4, G1/2).

Miljö

  • Välj ventil med rätt kapslingsklass (IP) för damm, fukt eller utomhusmiljö.
  • ATEX-klassad ventil om miljön kräver explosionsskydd.

För att dimensionera en pneumatisk cylinder behöver du veta:


Kraftbehov

Kraften som en pneumatisk cylinder kan utveckla beror på arbetstrycket, kolvarean och friktionen i cylindern. Formeln ser ut så här:


F = p × A × η


där:

p = arbetstryck i Pascal (Pa). Ett vanligt arbetstryck är 6 bar, vilket motsvarar cirka 600 000 Pa.


A = kolvens tvärsnittsarea i kvadratmeter (m²).


η = verkningsgrad, som vanligtvis ligger mellan 0,9 och 0,95 beroende på friktionen i systemet.


Exempel:

För en cylinder med diameter 50 mm är kolvarean A = 0,00196 m².

Vid ett arbetstryck på 6 bar blir kraften:

F = 600 000 × 0,00196 × 0,9 ≈ 1060 N.


Slaglängd

  • Bestäms av applikationen (hur långt lasten ska flyttas).
  • Vanliga standardslag: 25–500 mm, men special upp till flera meter.

Hastighet

  • Bestäms av ventil- och slangdimension samt last.
  • Justeras med strypventiler (flödesreglering).

Lasttyp

  • Jämn belastning → standardcylinder.
  • Excentrisk last → styrd cylinder (med styrskenor).
  • Roterande rörelse → vridcylinder.

Säkerhetsfaktor

  • Lägg på 20–30 % extra kraft vid val av cylinder för att kompensera för friktion, läckage och varierande tryck.

Ett pneumatiskt system består av flera viktiga delar som tillsammans skapar, reglerar och utnyttjar tryckluft för att utföra arbete. Här är en översikt över de vanligaste komponenterna och deras funktioner:


Kompressor

Genererar tryckluften som driver hela systemet.

Vanliga användningsområden: Alla typer av pneumatiska system, industriell produktion och verkstäder.


Luftberedning (FRL-enhet)

Filtrerar, reglerar och smörjer tryckluften för att skydda systemets komponenter.

Vanliga användningsområden: Alla system där driftsäkerhet och lång livslängd är viktiga.


Ventiler (manuella eller magnetventiler)

Styr luftflödet, riktningen och trycket i systemet.

Vanliga användningsområden: Automation, robotik samt styrning av cylindrar och motorer.


Slangar och kopplingar

Transporterar tryckluften mellan systemets olika komponenter.

Vanliga användningsområden: Alla typer av pneumatiska installationer.


Cylindrar (enkel- eller dubbelverkande)

Omvandlar tryckluft till linjär rörelse.

Vanliga användningsområden: Maskinautomation, klämning, lyft och positionering.


Pneumatiska motorer

Omvandlar tryckluft till roterande rörelse.

Vanliga användningsområden: Verktyg, blandare och transportörer – särskilt i miljöer där elektriska motorer inte är lämpliga.


Avblåsningsutrustning och munstycken

Använder tryckluft för rengöring eller kylning.

Vanliga användningsområden: Livsmedelsindustrin, verkstäder och underhållsarbeten.


Här hittar du komponenter till pneumatik →